Melle fyller fyra år. Idag. Jag skickade en sång ill honom. Jag fick den här tillbaka. Jag ÄLSKAR den där killen. Åhhh. Jag längtar hem!

I Tasmanien var P och jag också på vinprovningstur. Det blev en kort en eftersom vi skulle flyga tillbaka. Jag kan inget om vin utom att några är goda och andra inte. Och att dyrare viner oftare ger mer smak eller längre smak. Jag vet också att jag ofta köper vin när jag är utomlands (för det är så gott) och när jag kommer hem smakar det … vanligt.

P framför ägorna. Någons ägor.
Om jag får bedöma livet som vingårdsägare efter denna snubbe så får jag säga att det verkar HÄRLIGT

Vinturen var spännande för jag lärde mig en del om hur de gör vin. Och jag lärde mig också vilket vin jag tycker om: Chardonnay som lagrats länge i ek och blir smörigt. Det är bättre än Sauvignon Blanc. Och Pinot Gris. Det här kan förstås alla. Och nu jag också.

I onsdags var det dags för årets R.J. Chambers seminarium. Chambers var den första redovisningsprofessorn i Sydney och var en central akademisk tänkare både här i Australien och i världen. Det var en flott middag med god mat och massa vin. Inte riktigt som vi är vana med i Sverige… Inga drinklappar på myndigheten – om jag säger så…

Jag kallar det Harry Potter salen. De kallar det för HALL. (Men jag vet att man hänger av sin dunjackan i hallen!)

Talaren var Clinton Free (som visar sig vara gift med R J Chambers barnbarn) och han berättade om sin studie om ekobrottslingar. Han och en kollega har åkt runt på olika fängelser i Australien och intervjuat de som sitter inne för att ha fifflat med siffrorna. Några av deras slutsatser:

En riktigt bra talare!

Tidigare litteratur som försöker förklara anledningen till ekonomisk brottslighet bygger ofta på en modell som är nästan 50 år gammal. Enligt den modellen är det att personen har en möjlighet (inte ovanligt om du arbetar i ekonomifunktionen), att du har någon slags tryck på dig (inte ovanligt med spelmissbruk) och att du inte tycker att det är fel och kan rationalisera beteendet (”jag lånar pengarna en liiiiiiten stund”, ”den inkompetente nyanställde fick mer lön än jag så jag har rätt att…”). En av de intressanta sakerna i denna studie var att det var nästan lika många kvinnor som män so intervjuades och detta stämmer också med nationella data. Många av kvinnorna var dock hotade av sina män att göra brotten. Detta gällde inte åt andra hållet.

Förbrytarna minns detaljerat första gången de fifflade och hur förvånade de var över hur lätt det var. De har suddiga minnen från de andra gångerna de fifflade, men minns mycket väl exakt hur de åkte fast. De flesta (men inte alla) tyckte att det var skönt att åka fast. Några av de intervjuade såg det bara som ett brott vilket som helst och hade ”tagit chansen”. Även om detta inte är en statistisk undersökning med syfte att generalisera empiriskt, så finns det indikationer som pekar på att det finns ett antal procent av alla som är sociopater. Eller som Clinton sa: ”I have become friends with some of the people that I interviewed and some I really do not want to me again. Ever.

Igår var jag på Bondi Beach. Och jag gjorde det klassiska: vem behöver solskydd efter att ha varit i Australien i två månader? Jag kände dock igen att det började brännas och tog mig hem helljusrödskinnad. Här gäller det att ha australiskt solskydd för de skyddar både mot Alfa och Beta-strålar

Och nu sitter jag hemma och surfar… (sigh)
Apropos ordvitsar fick jag denna av Rrrr. Från DN. Riktigt kul!