Sociala konstruktion och realism
I den del av
forskningsuniversumet jag rör mig har vi länge talat om det som kallas social
konstruktion. Det betyder ungefär så här: Data ”finns” inte – de skapas i en
kombination av människor och institutioner (normer, regler, tidigare kunskap).
Senare har detta formulerats som ”it could have been different.” Forskning
handlar då om att studera de villkor som ett fakta bir fakta och att studera de
förhållanden under vilka kunskaper som får prioritet.

Ett annat
perspektiv är att data finns, en realistisk syn, (ex. priset på ett företag är
aktiepriset/styck * antal aktier) och uppgiften är att ”plocka upp” data som
ligger osorterad i verkligheten. Forskning handlar då om att plocka upp,
sortera och i bästa fall hitta samband mellan olika upplockade kategorier.

I min ”sfär” är
många kritiska till att realisterna tar saker för givet och att de inte
ifrågasätter var data kommer ifrån. Samtidigt har den kritiken ibland
formulerats naivt som att ”allt fast kan förflyktigas” och att det inte finns
fakta. Det i sin tur har lett realisterna till att idiotförklara
konstruktivisterna med frågor som ”vaddå finns inte den här väggen? Kan du gå
igenom väggen eftersom den är socialt konstruerad?” eller ”jaha så förintelsen
fanns inte…”

Denna kritik är
rimlig i förhållande till det – enligt mig – missförstånd som ligger till grund
för påståendet att inget finns. Det är klart att verkligheten finns. Hallå??

Det som är
konstruktivisternas styrka är att de visar på att data och kunskap inte FINNS
utan är de kommer till genom en process som handlar om att överkomma hinder.
Dessa hinder kan lösas med teknik och teorier. Detta i sin tur har inneburit
att många forskare har justerat frågan till att handla om …. konstruktioner för att inkludera fler viktiga delar i skapandet av fakta. Ett
företags värde beror alltså på teorier (hur vi har kommit överens om att se på
värde), på en marknad (som har skapats genom århundranden av insatser från
många), på att vi har teknologier som räknar hur många aktier som finns och hur
det senaste priset var) och så vidare. Det betyder alltså INTE att företagets
värde INTE är priset på aktier * antalet aktier. Det betyder bara att ”det
skulle kunna ha varit annorlunda”.

==
Trump och växthuseffekten

Detta kan tyckas
vara en smaksak på vilket sätt man tar sig an världen, men det får också
konsekvenser. Trumpys alternativa fakta kan ses som en effekt av att det går
att konstruera fakta på valfritt sätt och kritiken visar på att många inte
accepterar hans sätt. Inklusive jag. Om man funderar på hur vi kan se på växthuseffekten
så är det ett ”case in point” eftersom många av oss litar på att forskarna har
rätt – alltså vi tror på den mer eller mindre allmänt accepterade slutsatsen
att människor påverkar jordens temperatur. Detta är alltså ett faktum för
realisterna (eftersom det går att fånga data) och ett faktum för
konstruktivisterna (eftersom så många aktörer – teknologiska aktörer, normer, individer
– har varit inblandade i att övertyga
oss om att det är ett faktum).

När Trumpy och
hans anhängare säger att detta är fel så blir förstås realisterna sjukt
irriterade eftersom de säger att ”ja men för guds skull – titta här!” och så
pekar de på data. Konstruktivisterna har inte mycket att säga förutom att det
är detta faktum som vi har varit övertygade om på grund av att vi ser på
kunskapsproduktion på detta sätt. Men det är klart – det kunde ha varit
annorlunda. Konstruktivisterna riskerar att förminska frågan eftersom det kunde
ha varit annorlunda, eller att luta sig på realisterna och säga att ”i vissa
fall får vi helt enkelt acceptera att kunskap kan fångas på ett ’korrekt’ sätt
och att frågan om hur kunskapen om världen har utvecklats är av mindre eller
ingen betydelse”

Hur kan då förstå
Trumpys reaktion? Är han inte realist? Är han en tokkonstruktivist av typen ”väggar
är sociala konstruktioner så jag kan gå rakt igenom dem?” Nej, det skulle göra
saken för komplicerad eftersom då ”finns ju inte” pengar eller ett företagsvärde.
Istället har Trumpy en performativ (akademisk lingo) syn som – och här finns en
artikel att skriva – bygger på att verkligheten skapas genom det sätt som
fakta skapas. Konsekvensen blir att växthuseffekten inte kan vara verklig
eftersom en sådan kunskap skulle leda till att samhället var tvunget att förflytta
fokus. Om Trumpy skulle acceptera att det finns något som heter växthuseffekt
så skulle det leda till nästa fråga. Är detta dåligt eller är detta bra? Om han
då fortfarande skulle lita på realisterna så skulle han få svaret ”skitdåligt.”
Som den maktkille han ser sig som så skulle det få konsekvenser att han var tvungen
att göra något som fick konsekvenser för samhället. Så hans argumentationskedja
är således så här: ”Hur vill jag att samhället ska vara? Vad är då bra att
göra? Vad behöver jag för fakta för att kunna göra det som är bra?” Han inser
alltså att fakta är performativt eftersom det kan leda till att handling krävs.

Obama – och
resten av världens politiker ser – såg detta som en förändring som inte får
skapa för stora sociala störningar (förändringar i makt, förskjutning av rikedomar,
stora förändringar i eftefrågekurvor eller till och med krig). Vi får skynda
långsamt, verkar vara slutsatsen från majoriteten av de som accepterar
växthuseffekten.

Trumpy kommer
inte att ändra sig eftersom han bygger hela sitt sätt på en idé om vad som är
bra. Den är hans grund. Den i sin tur bygger inte på den fakta som är
accepterad utan han skapar istället alternativa fakta som ska passa hans idé. De är alltså ideologer utan någon markkänning. Trumpy och Sveriges Humpydump-parti (förkortat SD) kan aldrig acceptera att ha fel
eftersom de inte bygger kunskap genom fakta utan konstruerar fakta så att den
passar idén för att motivera handlingen. Min syn på det här: Lita aldrig på någon som aldrig kan erkänna
att de har gjort fel. Fråga varför de vet det och om de svarar att de har fått
ny kunskap och ändrat idé så är det en bra början. Jag är alltså tillbaka till
det jag skrev en gång för ett tag sen: Man måste älska att ha fel om man är en
människa som är nyfiken och intresserad av världen. Vad är det annars för
mening?

==
Det blåser uppåner

Jag fick ett SMS
av A som undrade om det blåser på mig. Jag svarade nej. Det var rätt igår, men
det är fel idag. Det stormar och regnar. Och jag är hemma idag och ska försöka
skriva. Men skriver det här istället. Det tar sin lilla stund att tänka igenom
det jag skrev…

==

I förrgår var jag
på middag hos en kollega. En födelsedagsmiddag. God mat och vänliga människor.
Och lite presenter. Igår var jag med några av dessa och spelade Trivia. Vi vann
igen. Förra gången vi spelade vann vi 50 dollar och det räckte till mat och öl
till oss igår. Jag klarade några frågor men den som dominerade var en tjej vars
associationsförmåga var bland det häftigaste jag sett!

==

M – som skjutsat
mig hem tre gånger nu – och jag talade om bostäder. M är målare. Eftersom det
är det man talar om här. Jag berättade att H hade köpt en lägenhet och att den
kostade mycket.

”So what does
your son do?”

”Well, normally
he works as a management consultant, but now he is at home with their youngest
kid.”

“Home?”

“Yeah, in Sweden the parents get 18 months (fast det kanske
är 15?) of paid leave to be home with their kids?”

“So if I had an employee that got pregnant I would have to
pay for it?”

“No. Well actually a little bit because you would have to
pay his vacation. H is going to take care of his son for 6 months.”

Tystnad

“I am Australian … The first thing I thought of was how I
would work at the same time and get paid twice.”

“I guess there are people doing that, but the general
sentiment is that people take the opportunity to be with their kids. And if you
fuck with the system, the system may be fucked. And I do not think we want
that. The Swedes, that is…”

“But your taxes are high?”

“Yes they are. But – I think people are pretty happy to pay
tax… Well, of course everyone wants to pay less, but there is a belief that we
actually get something for our taxes.”

==

En kompis fick en
klocka efter 30 år I landstinget och la up pen bild på klockan på Fejjan. Efter
samtalet med Aussie-M så fick jag bara för mig att skriva: ”Tack”. Den svenska
offentliga sektorn har – naturligtvis en massa massa problem – men inalles: det
funkar riktigt riktigt bra. Tack vare bra typer. Som min vän.

==
Efter att mätningarna om “lyckliga Norden har publicerats så är Norden “the shit”