Foucault och livet är
inte bara en ekonomisk fråga

Jag hoppade in i en ”reading group” och läste två kapitel ur
”The Birth of Bio-Politics”. Det var otroligt länge sedan jag läste något av F
och det visade sig vara mycket roligare än jag kom ihåg. De kapitel vi läste
handlade om hur staten relaterar till marknader och det blev en rolig
diskussion. Enligt F så finns det två sätt att se på statens roll visavi
marknaden.

Den tyska (kontinentala) modellen är att staten som har
ansvar för att se till att marknader fungerar. Frihet – under en sådan här
tanketradition bygger på att individer har frihet till att göra saker. Grundantagandet är alltså att staten har makt
och kan bestämma, men staten kan – om den vill – öppna upp platser i vilka
medborgare har rätten att agera (enligt de normer som staten erbjuder).

Detta kontrasterar F med den amerikanska modellen. USA –
menar F – är byggt kring ett annat ideal, nämligen frihet från staten (och religionen) och marknaden är den mest lämpade
modellen att styra. I en sådan modell kommer all inblandning från staten att
vara ett marknadsmisslyckande. Här kommer idealet alltid vara att MINSKA statens inblandning och staten misslyckas ALLTID eftersom den är ett marknadsmisslyckande.

Jag berättade att i Sverige går det knappast att vinna ett val på ett manifest som formuleras som ”SÄNK
SKATTERNA”. Istället – berättade jag för en grupp av akademiker som satt med
öppna munnar – såg sig det största högerpartiet tvungna att omdefiniera sig som
”det nya arbetarpartiet” (nu höll de på att svimma!) där argumenten var att
”genom att det lönar sig att arbeta kommer vi att skapa fler jobb”. Jag önskar
att jag hade filmat dem. Jag berättade också att:

“… it is fair to say that we trust our government”
“?????…. well that is probably not an adequate description of the Australian situation…”
“In fact, the government has decided (sic!) to abolish NPM and have introduced what they call TRUSTCONTROL.”
“… but, but, but….”
“The idea is that there is a sense that too much efforts have been invested in control and control technologies and that has not increased efficiency, but rather decreased it.”
==
Det är Sverige som skiljer sig från normen. Och – det funkar…

==

Kapitlen som vi läste kommer från en föreläsningsserie och
ni som har hört franska föreläsare förstår att det är en del ”ranting” (som WF
sa). Men en sak som är otroligt kul är att läsa hur F läser nationalekonomi. Han menar
att genom att se på hur ALLT blir ekonomi (inte minst begreppet humankapital)
så öppnar det upp för att vi på individnivå blir entreprenörer som investerar i
oss själva. Vi blir – skriver han – som vandrande kassaflöden.

F skriver också att migration är en typisk investering i
vilken individen gör avkall på det nätverk och de resurser som skulle ha kunnat
vara till individens fördel (som ekonom skulle jag kallat detta för alternativkostnad).
Han menar därför att migration är den ultimata investeringen.

Detta debatterades och vi talade om hur många immigranter
som kommit till Sverige och till Australien. De som arbetar här är ’dubbla’ i
sina åsikter. Å ena sidan är Australien byggt på immigration och – å andra
sidan – är de rädda för immigration. De menar att – likt Sverige –är immigration en
ekonomisk fråga. Det finns en rädsla för att de ’gamla’ medborgarna måste vara
’medfinansiärer’ till immigranterna. Jag reflekterade lite på det där genom att
säga att det säkert var en bra analys, men att det också finns en djupt
mänsklig dimension av att vilja hjälpa människor. Och inte minst människor som
lider och står utanför din dörr. Alltså att det kanske är en skillnad på flyktingar och immigranter? Eller så är det så att det är ett rimligt förhållningssätt till livet att bra hjälpa till när man kan. Livet är – håll i er – inte bara en ekonomisk
fråga…

==
Trivia night

Igår kväll var jag på ”Trivia night” med en kollega. Det är
en slags frågesport som genomförs på pubar under veckorna. Sånt där gillar jag!
Och vi vann. 50 dollar! Äsch… De andra var förstås mycket bättre på ”Nya
Zeelands nationalblomma” och språk lekar, men jag klarade ”Robyn” J och huvudstaden i
Marocko där de satt som fågelholkar. Jag lärde mig ett nytt ord. Homonym. Det
är ett ord som uttalas likadant, stavas olika och har olika betydelse.
Exempelvis Aunt och Ant. Eller på svenska Får och Fore.